Gustaf Erik WIBERG

År 1796 blev Wiberg e. rustmästare vid S.R., blev 1798 sergeant, befordrades 1802 till fältväbel, bevistade 1805-1806 års fälttåg i Pommern samt blev 1806 fanj.
Han följde sedermera reg:tet till Åland, där han 1809 deltog i expeditionen till Kumlinge, varunder han detascherades till Enklinge, men blev på hemmarschen därifrån överfallen av en överlägsen rysk styrka, av vilken han blev avskuren från expeditionens övriga trupper, vilka han dock slutligen lyckades uppnå.
Wiberg kommenderades på expeditionen till Västerbotten, men avpolleterades till sjukhuset i Norrtälje. Han blev 1812 fänrik vid reg:tet och kommenderades 1813 till Tyskland. Vid reg:tets avmarsch från Stralsund kvarlämnades han där dels som själv varande sjuk och dels för att jämte andra föra befälet över reg:tets sjuka därstädes.